Bekväm bergsbestigning
Jag trodde inte att Schweiz skulle se ut som omslagspapperet till en schweizisk chokladkaka, men omgivningarna kring byn Grindelwald i Jungfrauregionen gör verkligen det. Här finns allt man associerar till den mest idylliska bilden av alplandet: gnistrande gröna sluttningar, snöklädda bergstoppar, alpstugor av trä och betande kor med koskällor runt halsen.
Cyklar man uppför bergssluttningarna blir upplevelsen så mycket mer än en bild. Från kohagarna doftar det av hö och gräs, vinden svalkar ens ansikte, cykelhjulen knastrar i gruset och koskällorna skapar en stillsam musik tillsammans med porlandet från bäckar och källor. Samtidigt som vyerna ständigt blir mäktigare ju högre upp man kommer.
Men att cykla rakt uppför i Alperna, det passar väl inte vem som helst? Jo faktiskt, i stort sett. Elcykelns utveckling de senaste åren har medfört att väldigt många fler kan uppleva bergscykling, även i backar som ter sig mycket krävande.
PÅ VÄGARNA ovanför Grindelwald ser man elcyklister i alla åldrar och i mycket varierande fysisk form. Alla elcyklar som går att hyra här är av de senaste modellerna med kraftiga motorer och stabila konstruktioner.
Jag är själv långtifrån vältränad men klarade den åttahundra meter höga stigningen från Grindelwald till utsiktspunkten Bussalp på mindre än en timme utan problem. De sista tjugo minuterna slog jag visserligen på det högsta läget Turbo på cykeln när krafterna i benen började tryta, men det gjorde å andra sidan den sista branta biten till en bekväm njutning.
VÄL UPPE PÅ panoramautsikten vid Bussalp på 1 800 meters höjd väntar en av Grindelwalds otaliga bergsrestauranger i ett timmerhus med fönsterluckor. För oss cyklister är det en fenomenal plats för att sträcka på benen och försöka ta in de overkligt sköna vyerna. Hela landskapet är nästintill löjligt vackert med grönskande bråddjup och snövita toppar som Schreckhorn och Fiescherhorn.
Därefter väntar många roliga nedförsbackar tillbaka ner till byn. Jag noterar att batteriet på elcykeln inte ens är förbrukat till hälften, vilket betyder att jag kunnat cykla betydligt högre upp om jag velat. Kring Grindelwald finns dessutom många laddningsstationer för elcyklar. De flesta restauranger uppe i bergen har minst en.
Nere i Grindelwald tycks alptopparna luta sig över ens huvud. Geografin är speciell eftersom de höga bergen över 3 000 meter står väldigt nära dalen och saknar lägre mellanliggande berg framför. Så man ser dramatiska scenerier redan från hotellet.
Det finns mycket att upptäcka kring denna dal i alla riktningar. Dagen därpå står jag i kön för linbanan upp till anläggningen First och pratar med Tina Gretch, guide på företaget Outdoor. Kön är lång redan på morgonen. Grindelwald är ett populärt resmål såväl sommar som vinter.
– Till och med för att vara Schweiz finns det ett ovanligt stort utbud av aktiviteter här och ovanligt många transportmöjligheter, säger Tina.
När jag uttrycker min förvåning över alla ålderdomliga hus i dalen berättar Tina att Grindelwald är känt för att slå vakt om sin historiska arkitektur.
– Även nya hus byggs i den traditionella chalet-stilen. Det finns lokala bestämmelser för hur höga husen får vara. Och platta tak – de är helt förbjudna, säger hon.
LINBANAN TAR OSS snabbt upp till First, som erbjuder många olika aktiviteter på ett ställe. Det känns som ett slags alpint nöjesfält för vuxna. Jag vandrar först på en gångväg av metall som är fäst vid en lodrät bergssida och testar sedan två sorters ziplines där man åker hängande i selar högt över marken. Luften ovanför First är full av skärmflygare som prövar den mest modiga utmaningen i Grindelwald. Roligaste attraktionen för mig personligen är nog Mountain Cart, en enkel gokart utan motor man styr själv nerför snirklande vägar. Möjligheten att halvbromsa under färden gör att man väljer sin egen hastighet ner.
Det finns dock många fler sätt att ta sig uppåt bergväggarna i Grindelwald. Både bussar och bergståg leder till fina utsiktsplatser med restauranger. Från den nybyggda terminalen för ortens största kabinbana åker jag till stationen Eigergletcher och byter där till ett bergståg som går ända upp till Aletch-glaciären och bergspasset Jungfraujoch. Tågstationen här är den högst belägna i Europa, 3 454 meter över havet. En möjlighet unik för Grindelwald. Från dalen med sina högsommartemperaturer till en värld av snö och is på några korta ögonblick.
GUIDEN HANS JÜRG Herzog gläds åt att vi besökare är så imponerade av den mäktiga världsarvslistade glaciären. Hans eget favoritställe ligger dock i rakt motsatt riktning.
– Jag och min fru brukar åka ner till sjön Thunersee vid Interlaken och ta en tur med passagerarbåten där. Väldigt rofyllt och vackert. Många besökare missar det, eftersom det ligger långt nedanför Grindelwald och de högsta alperna.
TEXT OCH FOTO: ANDERS PIHL