Tillbaka

DNA-detektiven

Entusiast
Peter Sjölund förälskade sig i släktforskning redan som tonåring. 165 pappor, två mord och en Netflix-serie senare lever han sin dröm.

Peter Sjölund sitter vid bord sjutton på kungliga slottet i Stockholm där Sverigemiddagen 2023 precis ska börja. Till höger sitter hans fru Annalena, till vänster sitter … ingen. Någon är sen. ”Det här kan bli pinsamt”, hinner Peter tänka innan eftersläntraren plötsligt slår sig ner. Kronprinsessan Victoria.

Peter Sjölund är naturvetaren som blev pionjär inom dna-släktforskning. De senaste åren har innehållit allt från författande, sommarprat i radio och finnandet av 165 okända pappor – till det som kallas ”Genombrottet”, där han gick 200 år bakåt i tiden och byggde ett släktnät som lyckades fånga in gärningsmannen till dubbelmordet i Linköping 2004.

NÄR KRONPRINSESSAN Victoria sätter sig bredvid honom har han gjort en häftig – men på samma gång logisk – resa. Från biblioteket till slottet. Från att vara omgiven av århundraden av historiska svenskar, till att vara omgiven av den senaste generationen av desamma. En resa gjord på i huvudsak ett drivmedel: nyfikenhet.

Kronprinsessan ville veta allt om dna-släktforskning. Med ett skratt konstaterade hon också att Peter ”inte bör testa någon i min släkt”.

– Hon sa sedan att det inte är någon fara. Hon är ju så lik sin pappa. Men jag har hört sånt förr, från personer som sedan upptäckt att deras riktiga pappa var en släkting, säger Peter Sjölund och fortsätter med glimten i ögat:

– Det första mina kollegor sa när jag kom tillbaka var ”varför tog du inte hennes servett?”

Kronprinsessan behöver inte krydda sina släktband. Samtidigt är historien full av fejk. Påhittade kopplingar till blått blod som skapat falska svallvågor i århundraden – och som fortfarande gör det. Det blir lätt så när vi fokuserar så hårt på fina titlar, och det är just detta Peter Sjölunds nya bok ”Alla är vi valloner” handlar om.

– Förr fanns en ekonomisk vinning i att ha kopplingar till vissa släkter. Det gav makt. Eller som i fallet med vallonerna, var man mörk kunde man säga att man var vallonättling och inte tattare i 30-talets rasbiologiska Sverige. Så man uppfann helt enkelt människor i historieskrivningen som gjorde en till släkting med rätt personer.

– Men i dag ser jag inte kopplingen, hur man 500 år senare kan känna sig annorlunda för att det finns en adelsman långt där bak.

– Förr fanns en ekonomisk vinning i att ha kopplingar till vissa släkter. Så man uppfann helt enkelt människor i sin historieskrivning, säger Peter Sjölund.

PETER SJÖLUND VILL i stället lyfta fram de vanliga människorna. Deras berättelser är minst lika viktiga, menar han. Och ofta mer intressanta.

Hans egen historia blir här en sorts spegel. Som tonåring råkade han hitta sin morfar i en gammal kyrkbok på biblioteket hemma i Kramfors. En vecka senare hade han släktforskat arton generationer bakåt. ”Vi har valloner i släkten”, sa hans mamma.

”Bättre upp”, sa den unge Peter. ”Vår anfader är en riddare som hette Fale Bure. Han räddade livet på den blivande svenske kungen Erik Knutsson vid ett slag mot Danmark i början av 1200-talet.”

Den nyblivne släktforskaren Peter hade just fallit för en av de största släktförfalskningarna i Sveriges historia. Precis som många andra drogs han automatiskt till de fina titlarna. Och nej, några valloner i släkten hittade han inte.

40 år senare är han en självlärd dna-släktforskare. En av de främsta i världen. Han sade upp sig från jobbet för att jobba i en bransch som inte fanns – och fortfarande inte riktigt finns. I dag har Peter Sjölund och hans dna-team på sex personer avslöjat Fale Burehistorien som den myt den är.

– Det finns många onlinedatabaser i dag, vilket är bra, men mycket blir också fel. Framför allt är ofta amerikaner snett ute. Jag har fått mejl där folk bett mig kolla om de verkligen härstammar från Oden.

I stället är Peters egen historia både viktigare och mer intressant. Jag menar, den påhittade riddaren Fale Bure har inte fått någon egen Netflix-serie. Det har Peter Sjölund.

Under hösten har ”Genombrottet” premiär på Netflix. En serie baserad på hans och Anna Bodins bok med samma namn. Rollen som Peter spelas av Mattias Nordkvist (”Vår tid är nu”, ”Vi i villa”).

– Det är förstås superkul! Jag var bara med lite i början av manusarbetet och har faktiskt inte sett någonting än.

BÖCKER, TV-SERIER och kungahuset i all ära. Det bästa i Peter Sjölunds tillvaro är inte de stora mediala händelserna. Han lever som han lär.

– De dagarna jag får ringa till någon och säga ”du, jag har hittat din pappa”. De dagarna är bäst. Att få fylla det hålet i människors liv och se hur mycket det betyder för dem.

På två år har Peter och hans team hittat 165 okända pappor. De har lyckats i nio fall av tio.

Riddaren Fale Bure var inte någons pappa eller son. Av den enkla anledningen att han aldrig existerat. Det har Peter Sjölund och hans kollegor forskat fram. Men 2013 var myten om Fale Bure fortfarande så stark att hans fanatiska följare lyckats sälja in en staty av honom. Den skulle stå på torget utanför ett stort köpcentrum i Birsta utanför Sundsvall. Landshövdingen skulle klippa bandet, riddare skulle komma ridande och E-type skulle spela.

– Strax innan fick jag och några lokala släktforskare nys om vad som var på gång. Vi meddelade ledningen för köpcentret. Chefen fick rusa iväg och stoppa betongbilen som kommit för att gjuta fundamentet.

Statyn restes ändå, på en mer undanskymd plats vid kyrkan. Den kyrka där släktmyten en gång började.

– På något sätt är det ändå lite fint att statyn över den påhittade Fale Bure fått komma hem. ●

Text: Robert Långström. Foto: Rickard L Eriksson.

 

Peter Sjölund

Ålder: 57 år.

Gör: Dna-släktforskare.

Bor: Härnösand.

Familj: Hustrun Annalena, två barn.

Aktuell med: Boken Alla är vi valloner om släktmyter. Tv-serien Genombrottet på Netflix som handlar om hur Peter Sjölund hjälpte polisen att lösa det 16 år gamla dubbelmordet i Linköping med hjälp av dna-släktforskning. Brottsutredningen var den näst största i Sveriges brottshistoria, efter Palmemordet.